”Kvinnan är en tung börda för mannen”
Nora Okail, 31, och Emnan al-Aqeel, 53, är båda framgångsrika kvinnliga chefer.
Nora vill att förmyndarlagen avskaffas.
Emnan vill slippa ta ansvar.
Riyadh centrum är vägnät, rödljus, bilar, kontor och köpcentrum över ett platt landskap så långt ögat når. Längs en av de dammiga vägarna, där man inte ser en enda fotgängare, har Nora startat en affärsrörelse.
Företaget ”Squares” säljer upplevelser och underhållning.
Som 19-åring bestämde sig saudiska Nora för att bli entreprenör och karriärkvinna.
Det fanns inte så många i det konservativa landet. Hon hade inga kvinnliga förebilder.
Nu, en bokhylla full med priser och utmärkelser senare – däribland Kung Salmans pris till årets unga, kvinnliga entreprenör – tillhör Nora den första vågen av saudiska kvinnor som det går bra för inom andra områden än hälsa och utbildning som länge har varit kvinnors enda tillåtna arbetsfält.
– För tio år sedan hade min verksamhet inte gått så bra. Nu är det en guldålder för kvinnor i Saudiarabien, konstaterar Nora.
Kontor med två avdelningar
Hon visar oss runt på kontoret till eventbyrån hon driver. Det är uppdelat i två avdelningar. En för kvinnliga anställda, en för manliga.
– Det är mycket smidigare så, då vi slipper att täcka oss, säger Nora, som om det var det mest självklara.
Vi går in i kvinnosektionen. Motiverande ord på en svart väggtavla, smink på toaletten, te och choklad på bordet och en rad kvinnor som sitter upptagna framför dataskärmar. De bär hijab och abaya. När de inser att besökarna också är kvinnor kommer trasiga, tajta jeans och utsläppt hår fram på några få sekunder.
Omvandlingen sker flera gånger under vår korta visit, så fort manliga kollegor knackar på dörren. Tunika och huvudplagg tas på och av med väl inövade rörelser. De finns alltid nära tillhands.
Fler kvinnor i arbete
Sedan 2010 har andelen saudiska kvinnor i arbete dubblerats. De goda nyheterna till trots: De utgör fortfarande bara 16,6 procent av landets totala arbetskraft, enligt den statliga statistikbanken.
Inte sällan är Nora ensam kvinna bland 20 män under ett möte. Hon bryter mot seden och hälsar med handen på alla, säger hon.
– Jag behandlas inte som en rymdvarelse.
Samtidigt finns det många män Nora aldrig får möjlighet att hälsa på.
– Det svåraste som kvinnlig chef är att inte kunna bygga nätverk med ett stort antal manliga chefer. Det finns en segregering mellan könen vid de flesta aktiviteter, säger hon.
”Jag är inte längre ett barn”
Att lagen förbjuder henne att köra bil irriterar Nora enormt. Hon måste alltid ”tänka för två” säger hon.
– Kan min chaufför skjutsa mig nu? Är han hungrig? Behöver han köra någon av de andra?
Nora är en av fem kvinnor i familjen och bor fortfarande hemma, vilket ogifta kvinnor gör. Damerna i familjen delar på två indiska privatchaufförer som familjen har anställt. En privilegierad situation, skulle en del säga, men det innebär ändå bekymmer för Nora med sitt hektiska tidschema.
Nora, hennes mor och tre systrar delar även samma manliga förmyndare, Noras far. Han måste lösa kvinnornas problem, underteckna arbetstillstånd och utlandsresor.
– Jag älskar min pappa, men jag är en framgångsrik, 31 år gammal karriärkvinna. Jag är inte längre ett barn. Varför måste jag ha en förmyndare? Det förminskar mig som människa.
Nora tycker att det borde vara valfritt. Kvinnor borde kunna välja om de vill ha en manlig förmyndare eller ej, om de vill vara hemmafruar eller inte och om de vill köra bil.
Män känner sig provocerade
Hon vet att en del män känner sig provocerade av hennes karriärval.
– Det finns män som inte accepterar kvinnor som väljer att jobba. Några ser det som ett hån att kvinnan bidrar till hushållet. Det är en stenåldersmentalitet att tänka att manlighet bara handlar om att försörja familjen, även om jag också tycker att mannen bör vara den främsta inkomstbringaren.
Nora berättar om Khadija, profeten Muhammads 15 år äldre hustru, som sågs som en mäktig och framgångsrik karriärkvinna med kontroll över handelsvägar för möbler, keramik och silke från Mekka till Syrien och Jemen. För övrigt var det hon som friade till profeten.
Kanske har det ändå funnits en del förebilder genom tiderna, väl dolda.
– Kvinnor som jobbar gifter sig ofta senare, får färre barn och har självförtroende nog att ansöka om skilsmässa om hon inte är lycklig i sitt äktenskap. Arbetande kvinnor är mer självständiga och därmed modigare, anser Nora.
Emnan, 55, vill slippa ansvar
Det är inte alla kvinnor i Saudiarabien som vill vara sin egen förmyndare.
Sharialagen i Saudiarabien ålägger män att försörja familjen.
Nu när fler kvinnor tjänar egna pengar kan de i teorin spendera allt på sig själva.
Den tanken gillar Emnan al-Aqueel, 53.
I 15 år var hon redaktör för magasinet Hayat (arabiska för ”livet”) för flickor i åldern 14 till 30 år. De skrev om äktenskap, barn, våld och rättigheter.
Pengarna Emnan tjänade gick till henne. Delad ekonomi är ett icke-begrepp i de flesta saudiska familjer.
– Jag tar de pengar jag behöver och spenderar dem som jag vill: sätter in dem på banken, gör en investering eller köper smycken. På det här viset kan vi kvinnor koncentrera oss på våra egna liv och intressen. Mannen är den som tar alla risker, säger Emnan.
En konservativ röst
Denna onsdagskväll har hon bjudit hem grannen och tidigare Hayat-journalisten Roa’a al-Sulaiman, 30, till den stora lägenheten som ligger i ett inhägnat bostadsområde vid King Saud-universitetet i Riyadh.
Hennes abayas hänger i ett eget abayaskåp i hallen. Emnan bär en färgstark klänning, Roa’a en åtsmitande dräkt och höga klackar. Det finns te, dadlar och småkakor på borden vid de djupa sammetssofforna.
Emnan är en av de mer konservativa rösterna i kvinnodebatten.
Hon försvarar förmyndarlagen som påbjuder att maken bestämmer över de väsentliga delarna av hennes liv under 40 år. Hon litar på att han gör de rätta valen åt henne.
– För mig betyder det frihet. Han tar ansvar för allt. Jag behöver inte ta ansvar för något. Det är så vi är uppfostrade.
Är det på samma sätt för självständiga kvinnor i Saudiarabien som för dig som har en förmyndare?
– Ja, svarar Emnan svävande, trots det givna svaret på frågan.
– Om vi upphäver förmyndarlagen kan det bli så att kvinnor slutar respektera sina män. Och omvänt, vi kommer att få se män som inte längre hjälper eller respekterar kvinnor.
Tror du verkligen det?
– Ja. Vi är en tung börda för män. Om jag lyfter bort en tung börda från dig, kommer du då be om att få den tillbaka? frågar Emnan retoriskt.